Bostadsbolagets hyresvederlag – känner du till skillnaderna?

Hyresvederlag, skötselvederlag, finansieringsvederlag eller tomtlega – i bostadsbolagsvärlden finns det många olika vederlag. Men hur skiljer sig de olika vederlagen från varandra?

Det är bra att känna till de olika vederlagen och skillnaderna mellan dem, så att man vet vad man betalar för varje månad. Det kan vara bra att noggrant bekanta sig med lika vederlagsavgifter i samband med köpet, så att man realistiskt kan bedöma de regelbundna boendekostnaderna. I alla fall bör man känna till följande av bostadsbolagets vederlag.

 

HYRESVEDERLAG

Hyresvederlag  är summan av skötselvederlag och finansieringsvederlag, som aktieägaren betalar månadsvis till bostadsbolaget. Med hyresvederlaget täcker man alltså bolagets avgifter från underhållskostnader till bolagslånets amorterings- och räntekostnader.

Storleken på hyresvederlaget bestäms på basis av principer specificerade i bostadsordningen, som boendeyta eller antal aktier. Hyresvederlaget är alltså högre, ju större lägenhet aktieägaren har. Bostadsvederlagets storlek kan också påverkas av lägenhetens användningsändamål. Till exempel hyresvederlaget som man betalar för en affärslokal kan vara högre än hyresvederlaget för en bostadslägenhet.

 

SKÖTSELVEDERLAG

Skötselvederlag är en avgift som bärs upp av aktieägarna med vilken man täcker kostnader för underhåll och skötsel. Till exempel från el, uppvärmning, försäkringar, fastighetsskatt, fastighetsunderhåll och disponentfunktion uppkommer regelbundna utgifter, som man betalar med skötselvederlaget som man bär upp av aktieägarna.

Varför skiljer sig vederlagen betydligt åt mellan olika bostadsbolag?  Bolagen är olika, så storleken på skötselvederlaget bestäms enligt bostadsbolagets kostnader. Om bostadsbolagets uppvärmningssystem är kostnadseffektivt eller om bostadsbolaget till exempel får hyresintäkter från de affärslokaler den äger, kan skötselvederlaget vara förhållandevis förmånligt.

Förutom skötselvederlag kan man också bära upp andra avgifter av aktieägarna: till exempel betalar man antingen en fast avgift för vatten eller separat avgift som bundits till dess användning. Å andra sidan kan också ägare av garage eller aktiebaserat lagerutrymme förutom skötselvederlag också betala andra separata vederlag.

 

FINANSIERINGSVEDERLAG

Om bostadsbolaget har lån, amorteras det och de räntor och andra avgifter som orsakas av den i form av ett månatlig finansieringsvederlag. Bostadsbolagslån kan komma från till exempel stam-, fasad- eller takrenovering som finansieras med lån. Aktieägarna betalar lånet som finansieringsvederlag om de inte har betalat den lägenhetsspecifika låneandelen på en gång till exempel i samband när bolagslånet togs.

 

TOMTLEGA

Om bostadsbolaget ligger på en hyrestomt betalar aktieägarna också separat tomtlega. Tomtlegan är alltså i princip aktieägarens månatliga betalning av tomtens vederlag. Om aktieägaren löser in tomtdelen som sin egen, bär man inte heller upp tomtlegan. I alla fall är det dock inte möjligt att lösa in tomten, och då bär man upp hyrestomtens kostnader i allmänhet i skötselvederlaget.