Då husbolagets avfallshantering fungerar, sparar man även pengar

Hur skapar man en fungerande avfallspunkt för husbolaget och vilka saker orsakar problem inom avfallshanteringen? Hur kan man påverka kostnaderna för avfallshanteringen?

Husbolag är skyldiga att samla in avfall enligt avfallslagen, men närmare bestämmelser för avfallssorteringen är alltid specificerade enligt kommun eller region. Husbolaget tar hand om anordnandet av fastighetens avfallshantering, avtalet om avfallshantering med avfallsinsamlingsbolaget och nödvändiga utrymmen och insamlingskärl för avfallet. I praktiken ansvarar alltså styrelsen och disponenten för att husbolagets avfallshantering fungerar.

En fungerande avfallspunkt underlättar vardagen
För att husbolagets avfallshantering ska fungera så väl som möjligt krävs ett lämpligt utrymme och tillräckligt med kärl vars insamlingskapacitet är anpassad enligt husbolagets storlek. Insamlingskraven i kommunen eller regionen fastställer vilka slags insamlingskärl som ska finnas vid bolagets avfallspunkt.

Det lönar sig att placera avfallsinsamlingspunkten så att den är enkel och trygg att nå. I synnerhet vintertid bör man se till att passagen till avfallspunkten är fri från hinder. Även avfallsinsamlingsbilen måste enkelt kunna nå avfallspunkten. Det är även viktigt att se till att belysningen i soprummet är tillräckligt. Om avfallspunkten är en del av en byggnad eller ett garage ska utrymmet kunna låsas, för att undvika ofog och anlagda bränder. Dessutom ska man se till att skadedjur inte kommer åt avfallet. Det lönar sig även att ha instruktionerna för sorteringen av avfall synliga i avfallspunkten. På detta vis hamnar avfallet i rätt insamlingskärl.

Sortering väcker diskussion inom husbolag
Husbolagets avfallshantering orsakar även problem ibland. I synnerhet sorteringen av avfall väcker diskussion: någon invånare kastar allt avfall i blandavfallet medan någon annan noga sorterar allt avfall, från glas till plast. Avfall hamnar även i fel insamlingskärl, då exempelvis papper blandas med kartong. Då avfallet sorteras rätt kan man göra kostnadsinbesparingar, eftersom blandavfall är den dyraste typen av avfall. En så noggrann sortering av avfall som möjligt innebär alltså tydliga besparingar i husbolagets kostnader för avfallshantering.

Vid avfallspunkten kan även saker som inte hör hemma där samlas. Elektronik- och elapparater, möbler och byggtillbehör såsom målarfärg, ska föras direkt till en avfallsstation. Saker som lämnas vid avfallspunkten men som inte hör hemma där höjer husbolagets avfallshanteringskostnader, eftersom en separat avgift debiteras för insamling av avfallet.

Det är även möjligt att påverka kostnaderna för avfallshanteringen genom korrekta tömningsintervall – kärl som töms innan de hunnit bli fulla leder till onödiga kostnader. Om avfallskärlen ständigt är fulla bör man ta reda på om de töms för sällan eller om kärlens insamlingskapacitet är för liten.

Det lönar sig även att med jämna mellanrum konkurrensutsätta avfallsinsamlingsavtalet.

Åtstramningar av avfallslagen väntas
Enligt EU:s åtstramade återvinningsmål ska minst 55 procent av allt samhällsavfall återvinnas år 2025. År 2030 ska insamlingsgraden ha stigit till 60 procent och 2035 ska 65 procent av allt samhällsavfall återvinnas. Ändringar väntas i avfallslagen under de närmaste åren för att EU:s mål ska kunna uppnås. För husbolag kan eventuella ändringar i avfallslagen innebära strängare bestämmelser exempelvis för insamling av plast och metall.

Till exempel avfallshanteringsbestämmelserna för Helsingforsregionen förändras redan från och med början av 2021. Då ska bioavfalls-, plast-, glas- och kartongförpackningar samt småmetall samlas in var för sig i fastigheter med minst fem lägenheter. Inom husbolagen lönar det sig därför att i god tid förbereda sig på att antalet avfallskärl kommer att öka, vilket kan kräva ändringar även i soprummet eller andra arrangemang för avfallsinsamlingen.

Som sakkunnig för artikeln fungerade Realia Isännöinti Oy:s disponent Olli Rissanen.